Välkommen till HolkWebben

Många människor bryr sig om fåglar utan att för den skull kalla sig fågelskådare. Väldigt många matar fåglar vid sina fågelmatare och dessutom många sätter upp fågelholkar. Ofta leder det till en upplevd personlig relation till fåglarna som vi har runt omkring oss. Det mår vi själva bra av och dessutom gynnar vår omtänksamhet fåglarna.
Till BirdLife Sverige får vi givetvis många frågor om både fågelmatning och om att sätta upp fågelholkar. Med Holkwebben hoppas vi ska kunna ge svar på frågor, tips om holkar, förklara olika myter och dessutom öka intresset för fåglarna som vi har omkring oss. En annan och viktig möjlighet som finns i Holkwebben är den databas för holkar som vi har skapat. Här kan du registrera in dina holkar och vilka arter som häckar år från år. Om många gör det får vi ytterligare ovärderlig kunskap om våra holkhäckande fåglar.

Alla kan använda HolkWebben

Den här typen av aktivitet kallas på engelska för ”Citizen Science”-projekt. Science står för forskning medan Citizen kan översättas med medborgare, samhällsmedborgare eller kort och gott privatperson. Citizen Science är med andra ord en aktivitet som engagerar amatörer, inte bara för forskare och fågelskådare, för att samla in data som kan användas för fågelskydd och för att lära oss att göra det ännu bättre för fåglarna omkring oss.
En liknande aktivitet är den stora räkningen av fåglar vid våra fågelmatare sista helgen i januari, ”Vinterfåglar Inpå Knuten” som BirdLife Sverige också genomför.

Konstgjorda bon behövs!

HolkWebben handlar om de fåglar som bor i hål. Det gör inte alla. Faktum är att de allra flesta fågelarter bygger sina hem på egen hand. Somliga, som örnar och duvhökar, bygger väldiga risbon högt upp i träd där utsikten ofta är vidsträckt. Andra, som järnsparven, tillverkar vackert flätade bon långt in i en tät unggran, medan en del, som vadarfåglar, inte lägger nästan någon tid alls på bobygget utan lägger redet helt öppet på marken.
Varje vår knåpas det för fullt och flera miljoner fågelbon färdigställs i den svenska naturen. För ett mindre antal arter är situationen annorlunda. De är nämligen beroende av naturliga hålrum skapade av döda och döende träd där veden murknat, eller av hål som hackspettar gjort och som nu är övergivna. Där inuti gör de sedan en ombonad bädd, eller bobale, av mossa och torrt gräs där de lägger sina ägg. Även om det till största delen är mänskliga aktiviteter och beslut som är förklaringen till att många hålhäckande arter minskar, så finns det i alla fall några saker på pluskontot. Hus och byggnader kan ofta erbjuda ett alternativ som boplats. Tornseglare, gråsparvar och pilfinkar är några arter som hittar goda alternativ till naturliga hål i hus och byggnader. Där människor bor saknas också en del av de faror som lurar i skogen i form av mårdar och duvhökar. Men för all del så tillkommer andra, som katter. I bostadsbristens Sverige behövs varje extra boplats och därför är varje uppsatt holk av betydelse. Oftast får du en hyresgäst samma år eller i varje fall året därpå. Dessutom får du fåglarna inpå knuten och möjligheten att krypa ända in i deras sängkammare. Det är en fascinerande möjlighet.

 

Text och bilder kommer från "Holkliv" av Niklas Aronsson, som finns att beställa från.
Naturbokhandeln.

För dig som är nybörjare eller lite intresserad och nyfiken på fåglar och fågelskådning har vi inom SOF-förlag givit ut följande böcker som introduktion och aptitretare.

Börja skåda fågel
Eva Stenvång Lindqvist och Gigi Sahlstrand

Fåglarnas trädgård
Eva Stenvång Lindqvist och Niklas Aronsson

Holkliv
Niklas Aronsson

Mata fåglar
Niklas Aronsson